“Jag har ofta suttit i ett rum, fullt med folk, men ändå känt mig ensam”

En berättelse från en person som har känt ensamhet

Jag har ofta känt mig ensam

Jag har ofta suttit i ett rum, fullt med folk, men ändå känt mig ensam. Ensamhet kan te sig så olika. Ni vet, känslan av att vara omgiven av andra människor, men att aldrig känna sig förstådd.

Jag har mött så mycket människor i mitt liv, så många snälla människor som gärna vill hjälpa och finnas. Problemet är att de inte hade någon förståelse för mig, de kunde inte förstå varför jag inte kunde vistas i större folksamlingar. De förstod inte varför jag en dag kunde fixa grejer utan problem medan andra kunde jag inte ens komma ur sängen. Människor vill gärna hjälpa och finnas. De förstår när en är förkyld, de förstår om en brutit benet men de förstår inte att en inte alltid vet. Ibland kan en inte veta varför, ibland finns det ingen anledning till varför de känns. För det bara gör det.

Jag växte upp med känslan av att jag var ensam. Att jag var fel och annorlunda, för ingen förstod mig. Alla var snälla men ingen förstod mig. Därför isolerade jag mig, redan som 6-åring. Lilla jag, 6 år trodde att jag var ensam och annorlunda för att ingen kunde förstå, inte ens jag själv kunde förstå.

Jag är en person som upplever mig vara ensam

Jag har känslan av att vilja ha någon eller några att vara med, men det slutar hela tiden med att jag ändå är själv. Jag förknippar ensamhet med ångest, har ofta blivit lämnad ensam i de stunder jag verkligen behövt någon vid min sida.

För mig är ensamheten trygghet, och ångest är så välbekant att även det kan bli trygghet ibland. Men jag tror inte någon människa vill vara ensam egentligen, även om en ofta säger att en trivs i ensamheten. Så är det väl egentligen något en vant sig vid, mer än att en vill.


Känner du igen dig i känslan?

Vi tror inte så mycket på tips, råd och att bli tillsagd: “Så här ska du göra!”. Metoder och färdiga lösningar ger sällan svar för alla. Allmänna råd är ofta lika med ohållbart. Vi är alla individer. Men ibland behöver vi en liten hint om vart en kan börja att läsa och utforska. Hur vi ska tänka. Vilken hjälp framåt det finns.

Läs mer om att känna ensamhet här!


Text & bild:  © Föreningen Tilia

Foto: Timon Studler on Unsplash