Till dig som är ledsen, rädd och jävligt trött på att kämpa
Många som vänder sig till Tilia gör det för att ni känner igen er i att just vara ledsen, rädd och trött på att kämpa.
Du kanske är en av dem som har svårt att se ljuset. Det känns som att allt är deppigt, tråkigt och inte har en mening. Svårt att somna. Svårt att komma upp. Gråter när ingen ser. Det känns som att du går i gyttja, eller att tuggummi fastnat under skorna. Det går lixom trögt allting. Kanske har du inte heller ett svar på varför det känns som det gör? Och så är det det där med samvetet. Borde inte må dåligt, när du har det så bra. Egentligen.
Det kan vara så att du har hittat till oss för att du inte orkar ha det såhär längre.
Du har alltid uppfattats som den där glada personen. Den där glada som alltid hjälper alla andra. Folk runt omkring dig tror att du är den starka. Den som man vänder sig till. Du har blivit expert på att hålla masken, men på natten, då gråter du.
Eller så kanske du försökt prata med någon men du känner dig inte hörd. Du känner inte att någon förstår. Du känner dig ensam.
Det är inte dig det är fel på. Du jämför dig såklart med alla andra och undrar hur dom orkar. Eller hur dem klarar av saker som du inte gör. Slå inte på dig själv mer.
Alla som är volontärer på Tilia har på ett eller annat sätt varit där du är nu. Vi finns här. Vi vill lyssna på dig. På dina villkor. Kanske kan vi tillsammans prata lite? Dela på bördan ett tag.
Om du inte känner för att prata med oss direkt förstår vi. Vi är alla olika. Kanske trivs du bäst med att lyssna, då finns vi i Tiliapodden. Kanske är det lättare att läsa andras tankar? Då kan du kika igenom våra blogginlägg. Har du bara en enda fråga som du vill ställa, maila oss.
Det viktigaste är att du alltid kommer ihåg att:
Du är inte ensam
Det är inte fel på dig
När det känns som mörkast, det är oftast då det vänder
Du får vara ledsen, rädd och trött på att kämpa…
– Men du får aldrig tro att det är dig det är fel på! <3
