Motivation – hos mig ena sekunden och borta den andra

Jag sätter mig vid skrivbordet framför datorn, placerar mina fingrar på tangenterna, blundar och försöker tänka. Allt står stilla. Jag öppnar ögonen igen, ser ut genom fönstret och stirrar ut i tomma intet. Kanske får jag någon bra idé där? Nej, allt står fortfarande stilla.

Jag ser mig omkring i rummet. Där ligger klädhögen på sängen, måste ta tag i den snart innan lavinen väller över. Där borta har vi bokhyllan som vi köpte i våras, kanske borde köpa de där skruvarna och sätta upp den snart? Jag skakar på huvudet och tittar på skärmen igen, nej, jag måste göra denna uppgiften nu. Inte tänka på annat. Fokus. Mobilen plingar till i min ficka, jag tar upp den och börjar scrolla på Instagram. Innan jag ens har märkt det ligger jag på sängen, med mobilen i handen och datorn har slocknat. Jag kan nog göra uppgiften imorgon ändå. 

Motivation, något så sjukt oklart egentligen. Ena sekunden har en det och i nästa försvinner den, och oavsett hur mycket jag än bestämt mig för att jag måste göra något så lyckas jag inte tvinga motivationen att stanna hos mig. Det är som om den lever ett liv för sig själv, och bestämmer när och var den ska dyka upp någonstans. Och inte kan den respektera att jag har deadlines eller tider att passa, nej den kommer och går som den vill.

Men ändå verkar ingen runtomkring lyckas förstå det. Föräldrar förstår inte. Skärpa sig, det ska en göra. Skolan förstår inte. För dem så gäller en deadline alltid, och inga undantag ska göras. För det vore väl inte rättvist mot de andra studenterna? Samhället förstår inte.

För samhället är bristande motivation samma sak som lathet, och lat får en inte vara. Nej, en måste bidra och vara en duktig medborgare.

Om alla bara kunde förstå, hur kan de inte förstå? Har de någon annan typ av motivation som alltid stannar hos dem? Och hur får jag i så fall en sån typ av motivation? Jag förstår att en ibland måste tvinga sig till att göra saker som inte är så roliga, och att det ibland kommer att ställas krav på en, men om allt hela tiden känns tungt och jobbigt och svårt att göra – hur ska jag då kunna förväntas göra det?

Kanske känner du igen dig i känslan som jag precis försökt beskriva, kanske inte. Kanske har även du, liksom jag, upplevt att bristande motivation lett till att alla de saker som du behöver göra blivit ogjorda. Varefter berget av saker du behöver göra ständigt har växt, samtidigt som motivationen att göra dessa sjunker i takt med att berget växer. Det blir som en ond cirkel där motivationen ständigt minskar, samtidigt som kraven på en fortsätter att öka. Det kan kännas omöjligt att komma ur, och som en negativ spiral vilken aldrig ska ta slut. Men det gör den, eller det kan den åtminstone göra. Det gjorde den för mig. Men det krävde att jag lyssnade till mig själv, inte till andra.

För att komma ur min negativa spiral så började jag med att göra saker på min “att göra”-lista så fort jag fick en feeling för dem. Kände jag för att göra läxan klockan 07:00 på morgonen, då gjorde jag det. Och kände jag för att städa mitt rum klockan 23:30, då gjorde jag det. Det låter kanske skumt, och funkar kanske inte för någon annan, men för mig gjorde det på något sätt så att min “att göra”-lista minskade, varefter motivationen blev något lättare att finna och något starkare i takt med att kraven på mig minskade. 

Motivation, något så sjukt oklart egentligen. Ändå känns det som att vi kan vara helt beroende av den i våra liv. Men om det är något som jag önskar att du tar med dig från det som jag har skrivit nu så är det detta – brist på motivation är inte samma sak som lathet, oavsett vad någon säger, och du är inte den enda som går runt med en känsla av bristande motivation då och då. Vi är många som har upplevt den känslan, och vi kommer till 100% uppleva den igen. Och det är okej, precis som så mycket annat i livet så kommer ens motivation troligen att komma och gå. Det viktiga är att du inser att ditt värde som människa trots det alltid består.

Foto: Jason Abdilla // Unsplash

_______________________________________________________________________________________

Detta är ett blogginlägg skrivet av en av våra anställda, Ida. Tilia är en ideell organisation, alltid tillgängliga för stöd inom 24 timmar för dig som känner att du behöver oss.