Flyktbeteende

En berättelse från en person som har flytt från sina känslor

Jag har ofta haft en känsla av att jag inte står ut. Det är som att jag inte orkar med min skalle. Den tänker högljutt. Och till det kommer alla de där jävla känslorna. Känslor som jag inte kan hantera. Jag började må väldigt dåligt över att jag hade svårt för att bara vara jag och umgås med mig själv. Jag längtade alltid bort.

Det jag gjorde som lösning var att jag reste ofta, bodde utomlands och fick vara någon annan för ett tag. Jag har också flytt in i destruktiva beteenden. Som att inte äta. Jag har också festat. Det är ju inget fel att festa i sig själv, men jag har tyckt att det har varit skönt att fly in i alkoholens dimma. Eller så har jag jobbat, varenda vaken timme bara för att få fly bort från mina egna jobbiga tankar. Det är verkligen inte bra. Särskilt inte om en som jag, är en typ beroendeperson. Det är lätt att måla upp att en är en lyckad och härlig person som har koll tycker jag. En gör det ”samhället” förväntar sig av en, som att resa, festa, jobba hårt. Jag fick alltid komplimanger. Som mest komplimanger under den tiden jag mådde som sämst. Så då var det så svårt att komma till insikt att det jag gjorde inte var bra. För det går ju egentligen att fly in i även det. Bekräftelse alltså. Och så upprätthåller en hela beteendet, och det blir en ond cirkel.

Jag har alltid tänkt att det blir bättre runt hörnet. När jag inte trivdes i mellanstadiet, för det skavde inombords på ett sätt som jag inte visste vad det var eller varför, trodde jag att allt skulle bli bättre när jag började i högstadiet. Det blev inte bättre, det kändes snarare mer, och jag tänkte att högstadiet heller inte var “min” grej, så det skulle garanterat bli bättre på gymnasiet.

Jag tänkte hela tiden att det skulle bli bättre bara jag kom bort från miljön där det skavde. Jag tänkte inte att det som skavde fanns inom mig, inte runt mig. En klok person sa till mig en gång: “ångesten stannar inte hemma och väntar på att du ska komma tillbaka”, och syftade till att olustkänslorna och det jag faktiskt ville bort från skulle följa med mig överallt. Tills jag tog tag i det.

Det hjälpte mig, att tänka så. Att det fanns inombords och inte gick att fly från, att det bara skulle spä på det hela. Jag fick träna väldigt mycket på att stanna kvar i det jobbiga. Ville jag bara ut ur en affär till exempel (för att göra det extra tydligt) stannade jag kvar en minut längre. Ibland känns det som att hela mitt liv är värdelöst, att jag har en vardag jag vantrivs i, och att ALLT behöver ändras. Det är så lätt att ryckas med, och tidigare kunde jag gå runt i den där känslan, besvikelsen och frustrationen i flera dagar, men med träning kan jag nu snabbare stanna upp och uppmärksamma att det faktiskt är flyktkänslor. Det var en sådan lättnad första gången jag kunde koppla “nya” jobbiga upplevelser till den “gamla vanliga” flyktkänslor, det blev lättare att hantera, för jag visste att det inte var hela livet som behövde ändras för att bli bra. Det var antagligen något litet, något som triggat igång flykten.

Känner du igen dig i känslan?

Känner du igen dig i texten ovan är det faktiskt en bra sak. Det är lätt att bara spinna på i ekorrhjulet utan att förstå vad det är som pågår. När det här hände mig, har jag förstått att medvetenheten om att det var en flykt, var min första nyckel till att må bättre. Så bara att du läser det här och känner att du vill göra något, är en jättebra start.

För att må bättre, började jag med att skala av allt som hade med det yttre att göra som gjorde att jag flydde bort från mig själv. Jag jobbade också mycket med att acceptera mig själv, tänka snällare tankar och med att försöka få bättre självkänsla.

Kanske några steg på vägen?

Vi tror inte så mycket på tips, råd och “så här ska du göra”-grejjer. Metoder och färdiga lösningar ger sällan svar för alla. Allmänna råd är ofta lika med ohållbart. Vi är alla individer. Men ibland behöver vi en liten hint om vart en kan börja att läsa och utforska. Här har vi därför listat några av våra favoriter för oss, som hur en kan tänka, förslag på böcker och poddar. Vi hoppas att de kan hjälpa dig som ytterligare pusselbitar på din resa.

Tankesätt

Våga stanna upp och tänka efter. Var i känslan en liten liten stund, om så bara en sekund längre än vad du brukar, när impulsen att vilja fly uppstår.
Hinner du inte stanna upp innan, försök efteråt istället. Använd dig av din medvetenhet, förmodligen finns en anledning att du just nu sitter och läser dessa tankesätt. Kanske är du i processen att du börjar bli medveten om att något är fel, men inte vet vad? Då kan känslan som uppstår efter en handling vara en hint. Känns det lugnt och rofyllt? Eller oroligt och stressigt?
När du kommit en bit på vägen, ställ dig frågorna. Vad är det som är jobbigt? Vad är det som gör att du vill fly?
Å ena sidan. Gör inte vad alla andra vill att du ska göra, lyssna på dig själv. Kanske flyr du från det som är “förväntat” av dig, sådant som du ändå inte ska behöva göra om du inte vill!
Å andra sidan. Kanske är det “alla andra du just nu ska lyssna på? Dina egna tankar kan vara dem som ställer till det för dig och du behöver kanske hjälp att tysta dem?

Poddar

Psyket i P3. Michaela Forni om att hantera det som känns genom alkohol, cigg och shopping

Tidigare bloggat hos Tilia om flyktbeteenden

Genom att tillfälligt döva smärtan på insidan flyr en del verkliga problemet

Behöver du stöd?

Kontakta oss på stod@teamtilia.se eller logga in i vår chatt här på hemsidan, som är öppen 21 – 22:30 varje kväll! Det är flera av oss som sitter i chatten som relaterar till att fly bort från sina tankar och känslor på olika sätt. Vi kan tillsammans bolla olika alternativ för just dig att kunna stå ut utan att fly, för med tiden hoppas vi att du inte bara ska behöva stå ut – utan också leva ditt liv till fullo!

Text: Skriven av en eller flera unga personer, som själv har haft ett flyktbeteende. Tycker du att något saknas på denna sida? Maila gärna oss och bidra du med: hej@teamtilia.se

Illustration: Jackie Stål