Framtidsoro

En berättelse från en person som har känt sig orolig inför framtiden

“Var i nuet” säger alla. “Sluta oroa dig så mycket.”

De säger det som att det var en självklarhet, men jag förstår inte hur jag INTE ska oroa mig för vad som kommer hända.

Jag kan tänka på hur skönt det var att vara liten, när tiden saknade rymd och allt flöt ihop. När sommarlovet var en hel evighet, och helgerna dök upp lite då och då fyllda med lek och att gå upp tidigt för att sätta mig framför tecknat tills familjen vaknade. Drömmarna om att bli delfinskötare, polis, brandman, eller president fick finnas där utan att ifrågasättas. Det var ingen som påpekade att jag behövde vara vältränad för att komma in på polisutbildningen. Det var ingen som sa allt som behövde göras för att möjligheten skulle finnas.

Sedan blev jag äldre, och det gick inte att stanna kvar i bubblan. Det kändes som att alla runtomkring mig; lärare, föräldrar, släktingar, främlingar, alla påpekade att jag behövde ha en baktanke med allt. “Du borde sommarjobba, så du har något på ditt CV att visa upp när du söker jobb. Och välj något som ser bra ut på CV:t också. Ta inte vad som helst.” Jag förstod inte hur jag skulle kunna hitta ett bra jobb, när ingen ville anställa en 14-åring. Hur skulle jag redan då kunna veta vad som skulle ge mig fördelar som 20-åring?

Jag var livrädd för att välja fel gymnasium. Det fanns mängder av spännande program, som var inriktade på mina intressen. Jag ville så gärna gå på ett djurgymnasium, för det var min dröm att få ha med mig hunden till skolan. Den drömmen var dock inte tillräckligt hållbar inför framtiden, för andra sa att det inte ledde mig någonstans att gå på naturbruksgymnasium. Och jag lyssnade – för framtiden var hela tiden viktigast.

Det känns som att om jag gör fel val, allt från att välja ett språk i årskurs sex, gymnasieprogram i nian, individuellt val i tvåan, eller bara vilken aktivitet jag går på, så kommer det påverka alla mina möjligheter som 40-åring. Jag blir tvungen att väga allting – skulle det vara bättre för mig som vuxen att lära mig piano för att det är kul, eller gå en kurs i franska för att jag verkligen måste kunna det utöver spanskan för att kunna bli diplomat?!

Det blir så många val, och att varje val känns livsavgörande. Jag är så orolig för att förstöra alla mina chanser som vuxen, för jag vill ju att min framtid ska bli bra, och tillslut blir det nästan omöjligt att fatta större beslut än vilken mat jag ska ta till lunch i rädsla för att det ska bli “fel”.

Känner du igen dig i känslan?

Jag tror att det är vanligare än vad vi tror att andra i vår omgivning är osäkra på framtiden. Vi har alla dessa val, och med den friheten kommer en viss oro för många. För mig var, och är det en rädsla att göra “fel val”, och det bästa sättet att inte bli så bunden av den rädslan har varit att testa. Våga, och om jag sedan upptäcker att det inte blev som jag ville eller tänkte, då har jag fått ta ett nytt beslut.

Det kanske kan se ut som att “alla andra” vet vad de gör, går från A till B till C i livet utan svårigheter eller oro inför vad som kan komma att hända, men jag tror att alla oroar sig mer eller mindre, att alla råkar hamna på en väg som visar sig passa dem mindre än tänkt, och att det då behövs en u-sväng tillbaka och in på en annan väg. Det jag menar är att du inte är ensam i oron, rädslan eller skräcken inför morgondagen, och det viktigaste jag har fått lära mig och kämpa med är att det ena inte utesluter det andra.

Kanske att det kan vara lite enklare att bestämma vad du vill göra nu och vad du tror att du vill göra inom den närmaste tiden, inte tvinga dig själv att tänka hur du kommer känna om 10 år ifall det oroar dig. Jag tror att det finns sätt att komma dit en vill även senare. Slutade du med fotboll som 15 åring och känner vid 23 att du önskar att du aldrig hade slutat – börja igen! Det kanske tar ett tag att komma tillbaka till vanan du hade åtta år tidigare, eller kanske kommer du inte tillbaka till exakt den du var då, men det betyder inte att det på något vis blir sämre oavsett vad andra kan säga.

Kanske några steg på vägen?

Vi tror inte så mycket på tips, råd och “så här ska du göra”-grejjer. Metoder och färdiga lösningar ger sällan svar för alla. Allmänna råd är ofta lika med ohållbart. Vi är alla individer. Men ibland behöver vi en liten hint om vart en kan börja att läsa och utforska. Här har vi därför listat några av våra favoriter för oss, som hur en kan tänka, förslag på böcker och poddar. Vi hoppas att de kan hjälpa dig som ytterligare pusselbitar på din resa.

Tankesätt

Påminn dig om att det inte finns något som heter rätt och fel. Att välja något är vi tvungna till. Visar det sig senare kännas fel, är det verkligen en styrka om du som människa vågar känna den känslan. För varje avhopp eller “jag ändrade mig” kommer en lärdom. Alla har rätt till att ändra sig!
Tycker du det är svårt att ha mycket att välja mellan, försök minska just detta i ditt liv. För många är det skönt och ångest-lindrande att inte äga så mycket saker till exempel. Att försöka ordna livet mot att minska valmöjligheterna på dem ställen en har makt över.

Böcker

Sluta älta och grubbla, av Olle Wadström
Oro: att leva med tillvarons ovisshet. Anna Kåver

Poddar

Tiliapodden #30: prestation och framtid

Sommar i P1: Tove “Tove Lo” Nilsson. Om att trotsa normer och samhällsstrukturer som skapar ångest

Tidigare bloggat om framtidsoro hos Tilia

Idag kan jag känna lugn inför framtiden

Behöver du stöd?

Kontakta oss på stod@teamtilia.se eller logga in i vår chatt här på hemsidan, som är öppen 21 – 22:30 varje kväll! Det är flera av oss som sitter i chatten som relaterar till framtidsoron. Vi kan tillsammans bolla olika alternativ för just dig att hantera din oro och må bättre.

Text: Skriven av en eller flera unga personer, som själv känt framtidsoro. Tycker du att något saknas på denna sida? Maila gärna oss och bidra du med: hej@teamtilia.se

Illustration: Jackie Stål