Vissa dagar accepterar jag min känslighet bättre än andra

Jag känner mycket kring allt. Nu när jag sitter nere vid sjön nära där jag bor och lyssnar på musik, ryser jag för att sjön är så vacker och för att hela livet känns så fint när jag tittar ut över vattnet och fascineras av dess vackerhet. Känslan är så stark i mig. 

Men det har också känts jobbigt att känna mycket. Många gånger när jag till exempel blivit väldigt ledsen över saker, har jag funderat mycket på varför jag måste vara så himla känslig och känna så mycket. Jag har tänkt att det hade varit så mycket lättare om jag inte var så. Jag har varit trött på att det är såhär. Och tänkt: kunde jag inte bara få vara någon annan eller iallafall en mindre känslig person? Jag har ofta känt mig fånig för att jag lätt blir ledsen och oroar mig över irrationella saker.

Vissa dagar accepterar jag min känslighet bättre än andra men på det stora hela tänker jag vara stolt över det. Det är något jag är tacksam för eftersom det ger mig så mycket och gör livet rikare. Det är det som kan göra att jag kan rysa och bli helt till mig för att stunder i livet är så fina.

I acceptansen har jag också hittat ett tankesätt som kan hjälpa mig när det är jobbigt. Sist jag tyckte att jag blev väldigt ledsen över en grej så påminde jag mig om att det är samma del i mig som känner starkt kring saker i livet som får mig glad. Då kändes ledsenheten faktiskt lite lättare att hantera. Som att det är något fint i att känna mycket. I hela kroppen. 

Jag har svårt att tänka mig hur livet skulle vara om jag inte var så här. Att få känna till exempel glädje mycket och starkt känns som en sådan tillgång för mig. Känsligheten gör det lättare att uppskatta livet eftersom att det krävs så små saker för att jag ska känna lycka. Självklart är det tufft när det blir mycket “tyngre” känslor men jag har blivit bättre på att hantera det med tiden och jag tänker att det är något jag kommer att fortsätta utveckla under livet. De starka känslorna är värda det, även om det går upp och ner. 

Jag har under hela mitt liv påverkats av att jag känt att samhällets syn är att man inte ska vara för känslig och så många gånger känt mig fel. Jag önskar att fördelarna med att känna starkt hade lyfts fram mer i samhället och i skolan. Jag önskar att en i skolan lärt sig mer om känslor och att vi är olika känsliga och att det är okej. I grund och botten så tycker jag verkligen inte att det är fel att vara känslig, snarare är min grundvärdering att det är väldigt fint att vara det. Men jag har blivit så präglad av samhällets syn att känslighet är fel att det blivit svårare att acceptera mig själv. Men nu när jag står här och sakta börjar acceptera den biten av mig själv, får jag rysningar igen. Över lättnaden som det innebär. 

Foto: Javardh via Unsplash

___________________________________________________________________________________

Detta är ett blogginlägg skrivet av en av våra volontärer i vår chatt, Lina. Tilia är en ideell organisation, alltid tillgängliga för stöd inom 24 timmar för dig som känner att du behöver oss.